– OM NORDISK KVINNOLITTERATUR UNDER DE FÖRSTA DECENNIERNA AV 2000-TALET Af Anne-Marie Mai I början av 2000-talet blev ideer och föreställningar om kön ett av de viktigaste litterära temana. Både kvinnliga och manliga författare kastade sig in i ett veritabelt utforskande av vilka möjligheter de sociala och biologiska könen rymmer för att skapa nya… Read more »
Search Results for: islandsk
Innehållet på webbsidan Nordisk Kvinnolitteraturhistoria är baserad på det tryckta verket Nordisk kvinnolitteraturhistoria som publicerades i fem band på svenska och danska 1993 – 1998. Utgivningen var resultatet av mer än 10 års storstilade insatser från en rad nordiska litteraturforskare. Det här är historien om hur det hela gick till. Av Elisabeth Møller Jensen, huvudredaktör… Read more »
Nordisk kvinnolitteraturhistoria utgavs 1993-1998 i fem band, varav ett biobibliografiskt. Varje band inleddes med ett redaktionellt förord av verkets huvudredaktör Elisabeth Møller Jensen. Förorden, som resonerar kring och förklarar verkets metod och uppbyggnad, finns samlade här på sidan. Av Elisabeth Møller Jensen, huvudredaktör Historien om kvinnornas litteratur Nordisk kvinnolitteraturhistoria handlar om vad kvinnor har skrivit… Read more »
OM DIGITALISERINGEN NORDISK KVINNOLITTERATURHISTORIA MED 2000-TALETS LITTERATUR Utvecklingsarbetet har huvudsakligen bedrivits vid Syddansk Universitet, SDU Odense, och KVINFO – Videnscenter for køn, ligestilling og etnicitet – i Köpenhamn och ska pågå till 2016. Den nya delen av Nordisk kvinnolitteraturhistoria: PROJEKTGRUPP Ansvarig redaktör: Anne-Marie Mai, professor vid Syddansk Universitet, SDU Projektansvarig och redaktör på KVINFO: Anita… Read more »
En speciellt nordisk stämning tematiseras i en rad verk utgivna efter år 2000. Snön, tystnaden, mörkret och kontrasten mellan det trånga hemmet och den vida naturen är ett gemensamt drag i en språklig undersökning av ett kvinnligt rum. Detta utvecklas i romaner och diktsamlingar av bland andra Johanna Boholm, Merethe Lindstrøm, Rosa Liksom och Christina Hesselholdt.
Den senmoderna barn- och ungdomsboken i Norden är livskraftig, färgsprakande och mångsidig. Frågor som kön, kropp, sexualitet och identitet spelar en stor roll och erbjuder barn och ungdomar alternativ till stereotypa föreställningar om kön. Exempel på kvinnliga författare som har förnyat barn- och ungdomsboken är Dorte Karrebæk, Lene Kaaberbøl, Inga Sætre, Pija Lindenbaum och Anna Höglund.
Kring sekelskiftet 2000 blir det personliga åter politiskt – samhället tar ånyo plats i poesin, och dikten öppnar sig mot omvärlden. Till tidens kvinnliga poeter hör bland andra Mette Moestrup, Aase Berg, Ida Börjel och Gerður Kristný.
På 1990-talet och på 2000-talet intog de så kallade nordiska deckardrottningarna och kvinnodeckarna bestsellerlistorna. I den feministiskt inspirerade kriminalromanen ställs könsrollerna ofta på huvudet eller framställs som ambivalenta. Teman som mäns våld mot kvinnor, våldtäkt, övergrepp mot barn, prostitution och trafficking är genomgående. De mest kända deckardrottningarna är bland andra Susanne Staun, Gretelise Holm, Anne Holt och Liza Marklund.
Auður Jónsdóttir har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris fyra gånger och har bl.a. tilldelats Isländska litteraturpriset för Fólkið í kjallaranum (2004) och Fjöruverðlaunin (Kvinnolitteraturpriset) för Ósjálfrátt (2012). Auður Jónsdóttirs böcker har oversatts till fyra språk.
Förhållandet till familjen, modern och kvinnligheten är ett av två huvudteman i Auður Jónsdóttirs (f. 1973) författarskap, det andra är de västerländska härskarnationernas förhållande till den nya internationella arbetarklassen i början av det nya millenniet. Dessa två teman visar sig gradvis ha mer gemensamt än vad man i förstone hade kunnat tro.